den 18 augusti 2018

Min emotionella stil

Min emotionella stil

På följande sidor kommer du – i syfte att undersöka din emotionella stil – att få ta ställning till några påståenden om hur du förhåller dig till dina känslor. Detta är inte ett vetenskapligt standardiserat test eller diagnostiskt redskap, utan syftet är att du ska reflektera över din egen emotionella stil och vad som kan vara nyttigt för dig att utveckla.

I slutet kommer du att få återkoppling på dina svar, med förslag på vad du kan göra om du vill jobba vidare.

Känslor förmedlas till oss genom kroppsliga signaler. Hur uppmärksamma vi är på dessa kroppsliga signaler eller hur lätt eller svårt vi har att förstå dem skiljer sig dock åt från person till person. Din förmåga att lyssna till kroppens signaler är särskilt betydelsefull om du plågas av svåra känslor som du kämpar med att förstå eller göra något åt.

Ta ställning till följande påståenden genom att markera var på linjen du upplever att du befinner dig. 

Jag känner med kroppen
 
 
Jag känner med huvudet
 
Jag förnimmer mycket i kroppen när jag känner något
 
 
Jag känner sällan något i kroppen
 
Jag upplever kroppsliga signaler som meningsfulla
 
 
Jag upplever kroppsliga signaler som meningslöst brus
 
Jag kan i detalj beskriva hur något känns i kroppen
 
 
Det är svårt för mig att beskriva hur något känns i kroppen
 

Det finns olika sätt att handskas med känslorna när man har det jobbigt. Några blir arga på sina känslor och försöker få dem att försvinna, medan andra välkomnar sina känslor och försöker förstå dem. Några gräver sig djupt ner i sina känslor och somliga kanske till och med litar för mycket på dem. Om man upplever känslor som något som orsakas av yttre faktorer (”Han gjorde mig arg!”) eller som reaktioner på något som sker inom en själv (”Jag blev så arg när han gjorde sådär!”) skiljer sig också åt mellan människor.

Ta ställning till följande påståenden och markera var på linjen du upplever att du befinner dige.

Jag lägger stor vikt vid mina känslor
 
 
Jag lägger ingen vikt vid mina känslor
 
Jag är uppmärksam och nyfiken på mina känslor
 
 
Jag trivialiserar och förminskar mina känslor
 
Jag accepterar och tillåter mina känslor att finnas
 
 
Jag blir arg på och bråkar med mina känslor
 
Jag försöker förstå vad mina känslor försöker säga mig
 
 
Jag vill att mina känslor ska försvinna
 
När andra gör mig illa och jag mår dåligt av det, så är jag medveten om att detta är MIN reaktion på något som DE har gjort.
 
 
Det känns ofta som att andra får mig att må dåligt och att de borde ändra på sig.
 
Jag säger: “Jag blir arg när du gör sådär!”
 
 
Jag säger: ”Du gör mig arg!”
 
Jag lyssnar till mina känslor när jag ska fatta svåra beslut
 
 
Jag fattar endast beslut utifrån logiska resonemang och förnuft
 

Vilka ord och fraser människor använder för att uttrycka sina känslor kan skilja sig mycket åt. Vissa kan uttrycka sig i vaga, opersonliga och generella termer (”Man tycker ju att det är konstigt när någon uppför sig på det sättet”) medan andra uttrycker sig i personliga och specifika termer (”Jag blir så förbannad på dig när du talar på det sättet till mig!”). Människors tendens att tala utifrån sina känslor respektive att tala om sina känslor – det vill säga om man låter känslorna komma till uttryck i t e x rösten eller pratar i en neutral ton – varierar också från person till person.

Ta ställning till följande påståenden och markera var på linjen du upplever att du befinner dig

Det är enkelt för mig att hitta de rätta orden för att beskriva vad jag känner
 
 
Jag tycker att det är svårt att hitta ord som beskriver vad jag känner
 
Jag säger: “Jag blir arg när…!” (talar i personliga jag-termer)
 
 
Jag säger: ”Man blir arg när…!” (talar i mer opersonliga termer)
 
Jag använder specifika och konkreta ord och uttryck för att beskriva mina känslor
 
 
Jag har en tendens att använda generella och vaga uttryck för att beskriva mina känslor
 
När jag berättar om något som hänt har jag mest fokus på vad jag upplevde och på mina reaktioner
 
 
När jag berättar om något som hänt har jag mest fokus på att beskriva själva händelsen
 
Jag talar utifrån mina känslor (visar dem)
 
 
Jag talar om mina känslor (visar dem inte)
 

Det finns också olikheter i hur människor uttrycker sina känslor gentemot andra. Kom ihåg, det finns inget rätt eller fel sätt att uttrycka sina känslor. Det viktiga är att reflektera över din egen emotionella stil.

Jag gillar att prata med andra om vad jag känner
 
 
Jag föredrar att behålla det jag känner för mig själv
 
Jag låter andra se att jag mår dåligt
 
 
Jag döljer att jag mår dåligt för andra
 
Jag gråter inför andra
 
 
Jag gråter bara när jag är ensam
 
När jag mår dåligt pratar jag om det med andra
 
 
När jag mår dåligt hanterar jag det på egen hand
 

Utifrån dina svar så tycks det vara en utmaning för dig att lyssna till och tolka  kroppsliga signaler kopplade till känslor. Detta är inget farligt och det betyder inte att du gör något fel. Många är faktiskt riktigt bra på att förstå sina känslor utan att lyssna på kroppen, det sker istället helt automatiskt. Men, om du upplever att du ofta inte förstår vad du känner eller blir överväldigad av känslor utan att förstå varför, så kan det vara en god idé att träna på att lyssna på kroppen.

Här är några förslag på vad du kan göra. När du upplever en känslomässig reaktion eller noterar att din kropp reagerar på något – ställ då följande frågor till dig själv:

  • Var någonstans i kroppen känns det just nu? Var så konkret som möjligt och lägg gärna handen på ett omsorgsfullt sätt på den plats där du känner något.
  • Försök att sätta ord på hur det känns rent kroppsligt. Beskriv så noggrant du kan, på ett så detaljerat sätt så att någon annan skulle kunnat föreställa sig det.
  • Fortsätt att försöka hitta de rätta orden tills det känns som att de verkligen stämmer med det du känner.
  • Försök avsluta följande mening: ”När det känns såhär i min kropp, så känner jag mig…(ledsen/arg/rädd etc.)”

Du skulle även kunna ha nytta av att göra övningen ”Vad känner jag?” eller att titta närmare på det som finns i Övningsbiblioteket.

Utifrån dina svar så tycks du vara ganska bra på att lägga märke till och tolka kroppsliga signaler kopplade till känslor. Trots det kanske du ibland tycker att det är svårt att förstå exakt vad dina känslor försöker säga dig. Om du skulle uppleva att du inte förstår vad du känner eller blir överväldigad av känslor utan att förstå varför, så kan det vara hjälpsamt för dig att träna på att bli mer uppmärksam på dina kroppsliga signaler.

Här är några förslag på vad du kan göra. När du upplever en känslomässig reaktion eller noterar att din kropp reagerar på något – ställ då följande frågor till dig själv:

  • Var någonstans i kroppen känns det just nu? Var så konkret som möjligt och lägg gärna handen på ett omsorgsfullt sätt på den plats där du känner något.
  • Försök att sätta ord på hur det känns rent kroppsligt. Beskriv så noggrant du kan, på ett så detaljerat sätt så att någon annan skulle kunnat föreställa sig det.
  • Fortsätt att försöka hitta de rätta orden tills det känns som att de verkligen stämmer med det du känner.
  • Försök avsluta följande mening: ”När det känns såhär i min kropp, så känner jag mig…(ledsen/arg/rädd etc.)”

Du skulle även kunna ha nytta av att göra övningen ”Vad känner jag?” eller att titta närmare på det som finns i Övningsbiblioteket.

Utifrån dina svar tycks du vara bra på att lyssna till och tolka kroppsliga signaler när du känner något. Detta är en mycket användbar förmåga när man befinner sig i svåra situationer med starka känslor involverade. Den gör dig nämligen kapabel att rikta uppmärksamheten mot det som pågår inom dig och att ställa dig följande fråga: ”Vad behöver jag när det känns såhär?”. Eller också sker allt detta helt automatiskt så att svaret bara kommer till dig? Hur det än är för just dig så kan du – om du blir osäker på vad du känner – ha nytta av att fokusera på hur det känns i kroppen och sedan slutföra följande två meningar:

  •  ”Nu känner jag mig…”
  • ”När jag känner såhär har jag behov av…”

Om du ändå vill utforska detta ytterligare eller bli mer medveten om denna process så kan du göra övningen ”Vad känner jag?” som du hittar i Övningsbiblioteket.

Du kanske även brukar uppleva starka känsloreaktioner i kroppen, utan att kunna tolka dem eller göra dem begripliga. Detta kan vara ett mycket plågsamt tillstånd, som till exempel stark panikångest utan riktning. Om du kämpar med sådana känslor så kan du ha nytta av att öva på att tolka dina kroppsliga signaler medan du har en ångestreaktion genom att göra övningen ”Vad känner jag när jag får panik?” som du hittar i Övningsbiblioteket. Om du upplever en mycket stark känsloreaktion och behöver lugna ner dig så kan du göra övningen ”Lugna ner överväldigande känslor” som du hittar i Övningsbibliotektet.

Utifrån dina svar tycks du vara riktigt bra på att ta emot och tillåta dina känslor på ett förstående sätt. Detta är på flera sätt en styrka:

  • Känslor uppkommer när du har emotionella behov som behöver bli mötta (ledsenhet visar på behov av tröst, ilska på behov av gränssättning och så vidare). Detta betyder att känslorna försöker berätta för dig vad du behöver.
  • För att förstå dina emotionella behov behöver du tillåta känslorna att finnas, även om de är smärtsamma.
  • Om du inte står ut med dina känslor eller uppfattar dem som irrationellt ”oväsen” så minskar möjligheten för dig att få dina känslomässiga behov mötta, antingen för att du inte förstår vad du behöver eller lyckas lyssna till det.
  • Hög emotionell kompetens innebär, med andra ord, förmågan att vara uppmärksam på dina känslor och att tillåta dem att finnas.
  • Det betyder inte att du alltid ska agera på dina känslor, du kan också välja att inte göra det. Men att välja mellan att agera eller inte agera på dina känslor är betydligt lättare om du faktiskt vet vad du känner.

Utifrån dina svar så tycks det vara en utmaning för dig att ta emot och tillåta dina känslor på ett förstående sätt. Du har kanske en tendens att ”bråka” med dina känslor, försöka få dem att försvinna utan att lyssna till dem eller ignorera dem. Detta kan av några olika anledningar skapa problem:

  • Känslor uppkommer när du har emotionella behov som behöver bli mötta (ledsenhet visar på behov av tröst, ilska på behov av gränssättning och så vidare). Detta betyder att känslorna försöker berätta för dig vad du behöver.
  • För att förstå dina emotionella behov behöver du tillåta känslorna att finnas, även om de är smärtsamma.
  • Om du inte står ut med dina känslor eller uppfattar dem som irrationellt ”oväsen” så minskar möjligheten för dig att få dina känslomässiga behov mötta, antingen för att du inte förstår vad du behöver eller lyckas lyssna till det.
  • Hög emotionell kompetens innebär, med andra ord, förmågan att vara uppmärksam på dina känslor och att tillåta dem att finnas.
  • Det betyder inte att du alltid ska agera på dina känslor, du kan också välja att inte göra det. Men att välja mellan att agera eller inte agera på dina känslor är betydligt lättare om du faktiskt vet vad du känner.

Det skulle kunna vara nyttigt för dig att träna på följande:

  • När du upplever en smärtsam känsla, försök då att tillåta den att bara finnas ett litet tag. Det kan betyda att du säger till dig själv ”Det här känns dåligt, men det är okej. Jag får må dåligt. Det är viktigt för mig att ta reda på vad denna känsla betyder och jag behöver lite tid för att utforska det.
  •  

    Du kan göra övningen ”Vad känner jag?” i Övningsbiblioteket.

  •  

    Du kan träna på att visa dig själv medkänsla, till exempel genom att göra övningen ”Trösta dig själv” i Övningsbiblioteket.

Det skulle kunna vara bra för dig att försöka förstå varför det känns så svårt att tillåta dig att ha och ta emot dina känslor. Ofta kan sådana mönster ha sitt ursprung i din familjs emotionella stil eller hos dina föräldrar. Det kan också ha sin grund i tidigare erfarenheter av att inte ha känt dig förstådd eller av att du blivit kritiserad eller förlöjligad när du mått dåligt. Om du vet varför så kan du ha nytta av att göra övningen ”Utforska emotionella minnen” i Övningsbiblioteket.

Du kanske också har en tendens att inte “äga dina känslor”. Med detta menas att du ibland kan känna det som att känslor påtvingas dig utifrån, genom det andra människor gör eller säger. Det kan då till exempel kännas mer som att andra orsakar dig smärta än att du reagerar med en smärtsam känsla som respons på det någon gjort eller sagt. Det här kan skapa problem, eftersom det då känns som att omvärlden måste förändras för att du ska må bättre. I värsta fall riskerar du att fastna i självömkan och känna dig som ett offer för känslor som du inte själv kan påverka.

Kom ihåg att dina känslor är just – dina känslor. Om du får en jobbig känsla så beror det på att dina känslor och behov är berörda. Dina känslor påverkas naturligtvis av vad andra gör och säger, men du bör ändå förhålla dig till känslorna som just dina subjektiva reaktioner och upplevelser, färgade av dina behov och erfarenheter. Dina känslomässiga behov kan du nämligen i viss mån påverka, också utan att omvärlden förändrar sig. Om du har lust att läsa mer om detta så kan du gå till avsnittet om självmedkänsla/self-compassion.

Du tycks vara bra på att lyssna och ta hänsyn till dina känslor när du fattar beslut. Detta innebär att du har större chans att fatta beslut som du känner dig tillfreds med och som gör dig gott (vid tidpunkten då du fattar beslutet).

Du verkar ha en tendens att inte lyssna och ta hänsyn till dina känslor när du fattar beslut. Detta skulle kunna medföra att de flesta val du gör i livet, oavsett om det gäller arbete, vänskap eller kärlek, går på tvärs med dina egentliga känslomässiga behov. Det är helt i sin ordning så länge du är medveten om det. Det är okej att veta vad man vill, men ändå välja att göra något annat, så länge man är medveten om vad detta innebär.  

Å andra sidan skulle detta kunna innebära att du fattar beslut som inte är bra för dig. Om du ofta har svårt att fatta beslut eller väljer saker som inte är bra för dig, då skulle du kunna ha nytta av att träna på att bli mer uppmärksam på dina känslor när du fattar beslut. Detta inbegriper att lyssna, tillåta och att ta hänsyn till dina känslor och även att undersöka vad som får dig att inte lyssna till dina känslor. Du kan göra övningen ”Jag stoppar mig själv” som du finner i Övningsbiblioteket eller övningen ”Utforska emotionella minnen” om du redan förstått var detta mönster kommer ifrån.

Utifrån dina svar tycks det vara en utmaning för dig att sätta ord på dina känslor (t e x att uttrycka vad du känner och hur detta upplevs för dig). Detta kan göra det svårt för dig att själv förstå det du känner, men också skapa problem för andra att förstå dina känslor och att möta dina behov. Om du skulle vilja öva på detta kan det vara nyttigt att bli mer uppmärksam på dina kroppsliga förnimmelser genom att försöka sätta ord på hur de känns. Här är några frågor och förslag som kan vara till hjälp när du utforskar dina kroppsliga signaler:

  • Hur känns detta för dig?
  • Fullborda meningen: ”Jag känner mig…(t e x arg)”
  • Försök att använda liknelser eller metaforer för att beskriva vad du känner: ”Det är som om jag blir lämnad utanför” eller ”Det känns som om han är ute efter mig”.
  • Försök att sätta ord på vad du behöver. Skilj på känslomässiga behov och praktiska behov. Det är de känslomässiga behoven du är ute efter (trygghet, känslomässigt stöd, tröst, acceptans, att dina gränser respekteras, etc.).
  • Fullborda meningen: ”När jag känner såhär, då har jag behov av…

Utifrån dina svar tycks du ha en god förmåga att sätta ord på dina känslor. Om du ändå vill öva så kan dessa frågor och förslag kanske vara till hjälp:

  • Hur känns just detta för dig?
  • Fullborda meningen: ”Jag känner mig…(t e x arg)”
  • Försök att använda liknelser eller metaforer för att beskriva vad du känner: ”Det är som om jag blir lämnad utanför” eller ”Det känns som om han är ute efter mig”.
  • Försök att sätta ord på vad du behöver. Skilj på känslomässiga behov och praktiska behov. Det är det känslomässiga behovet du är ute efter (trygghet, känslomässigt stöd, tröst, acceptans, att dina gränser respekteras, etc.).
  • Fullborda meningen: ”När jag känner såhär, då har jag behov av...
  • Är detta en bekant känsla? Har du känt såhär förut?

Utifrån dina svar tycks du ha en tendens att använda ett lite vagt, opersonligt och generaliserat språk när du talar om dina känslor. Detta kan vara negativt eftersom det då kan vara svårt att få fram vad du känner både inför dig själv och andra. För att öva på att använda ett mer personligt och specifikt språk när du beskriver dina känslor så kan dessa tips vara till hjälp:

  • Använd jagform (”Jag blir ledsen”) istället för mer generella uttryck (”Man blir ledsen”) när du talar om dig själv.
  • Använd specifika ord för att beskriva dina känslomässiga upplevelser (t e x ”Jag känner mig otrygg” istället för ”det känns konstigt”).
  • Försök att inte tona ner vad du känner (säg ”Jag är arg” istället för ”Jag är irriterad” när du känner ilska).
  • Försök rent allmänt att hitta fler ord och uttryckssätt för att beskriva det du känner. Det går bra att upprepa sig, men försök att fördjupa dina beskrivningar och ge dem fler nyanser (t e x ”Det gör så ont att hon är borta och att jag aldrig kommer att få träffa henne igen” istället för ”Det är ledsamt”).

 

Utifrån dina svar tycks du ha en god förmåga att sätta ord på dina känslor. Detta är en bra egenskap eftersom det gör det mer troligt att du själv och andra förstår vad du känner. Om du vill öva dig ännu mer så kan dessa tips vara till hjälp:

  • Använd jagform (”Jag blir ledsen”) istället för mer generella uttryck (”Man blir ledsen”) när du talar om dig själv.
  • Använd specifika ord för att beskriva dina känslomässiga upplevelser (t e x ”Jag känner mig otrygg” istället för ”det känns konstigt”). 
  • Försök att inte tona ner vad du känner (säg ”Jag är arg” istället för ”Jag är irriterad” när du känner ilska).
  • Försök rent allmänt att hitta fler ord och uttryckssätt för att beskriva det du känner. Det går bra att upprepa sig, men försök att fördjupa dina beskrivningar och ge dem fler nyanser (t e x ”Det gör så ont att hon är borta och att jag aldrig kommer att få träffa henne igen” istället för ”Det är ledsamt”).

 

Du har en tendens att tala om dina känslor och inte utifrån dem. Med detta menas att du kanske berättar hur du känner, utan att visa den känslan genom t e x rösten eller kroppsspråket. Att inte visa vad du känner är inte alltid något negativt, men det kan skapa osäkerhet när du vill förmedla hur du känner till någon annan. Om du till exempel är väldigt ledsen över något du gjort, men inte visar det samtidigt som du säger det, så kan det hända att du inte blir trodd. Om du vill öva på detta testa då övningen ”Vad känner jag” som du hittar i Övningsbiblioteket och försök att uttala högt för dig själv vad du känner medan du uppmärksammar dina kroppsliga signaler.

Utifrån dina svar tycks du ha stora svårigheter att visa och uttrycka dina känslor. Detta innebär kanske att du har en tendens att hålla dina känslor för dig själv, att du hanterar jobbiga känslor på egen hand och/eller skäms över dina känsloreaktioner (t e x känner skam över att bli rädd). Detta behöver inte vara ett problem – det är upp till dig att bestämma vad du vill dela med andra och människor skiljer sig åt i hur bekväma de är med att dela känslor. I vilket fall så kan detta bli ett stort problem om du brottas med någon känsla som plågar dig och i det läget inte kan söka stöd, trygghet, bekräftelse eller omsorg från någon annan. Med andra ord: så länge du lyckas få dina känslomässiga behov mötta så är det okej, men om ditt sätt att vara leder till att du blir ensam med en massa smärtsamma känslor så kan det leda till psykisk ohälsa.

Att visa och uttrycka sina känslor är ingen lätt uppgift, men här får du några tips som kan hjälpa dig på vägen: 

  • Försök att hitta någon som du verkligen litar på och som det känns bra att prata med. Välj en person som du tror kan möta dig med förståelse och empati, utan att säga till dig att du ska skärpa dig eller tänka annorlunda.
  • Om du tänker prata med någon om hur du känner försök att inleda med att säga något i stil med: ”Det är något jobbigt jag skulle vilja tala med dig om. Jag mår inte så bra”. Om du reagerar med att bli ledsen eller känslomässig så är det helt okej. Låt känslorna bara vara där, det är det som är meningen.
  • När du pratar om det du känner, försök att använda konkreta och specifika ord och försök att tala med känslorna påkopplade. Det är också tillåtet att säga: ”Jag vet faktiskt inte vad jag känner och jag tror att jag skulle behöva lite hjälp av dig för att komma fram till det”.
  • Om du kämpar med att visa dina känslor för andra kan du börja med att öva på att visa dig själv medkänsla och förståelse för dina känslor. Det kan du göra genom att läsa om Självmedkänsla som du finner i avsnittet ”Lära sig om känslor”.
  • Om du vill öva dig på att uttrycka vad du känner kan du skriva ett brev till dig själv eller någon annan där du försöker beskriva hur du känner. Tanken är inte att du ska skicka brevet utan att du ska öva dig på att uttrycka dina känslor.
  •  Du kan även träna dig på att uttrycka dina känslor genom en visualiseringsövning. Föreställ dig personen du skulle vilja prata med som om han/hon sitter framför dig. Försök sedan att berätta vad du känner och hur du har det. Om du vill kan du även byta ”plats” genom att föreställa dig själv i ”den andres kläder” och där känna efter hur det känns att höra det du uttryckt och kanske svara på det.
  • Om du vill ta upp något svårt med någon som du känner behandlat dig illa – exempelvis en förälder – så kan du ha nytta av övningen ”Svåra upplevelser med andra” som du finner i Övningsbiblioteket.

Utifrån dina svar så tycks du vara ungefär som folk i allmänhet på att visa och uttrycka dina känslor. Ibland är det svårt för dig och ibland lättare. Det här betyder troligen att du klarar att anförtro dig åt andra när du verkligen behöver det, men att detta inte nödvändigtvis känns bekvämt för dig. Om detta känns okej för dig, så är det bra. Men om det känns som att du bär på smärta och plågsamma känslor alldeles själv så skulle du kunna ha nytta av att träna på att be om hjälp. Kom ihåg att smärtsamma känslor hör ihop med känslomässiga behov av till exempel stöd, tröst eller att känna sig trygg. Här får du några tips på hur du kan jobba vidare med detta:

  • Försök att hitta någon som du verkligen litar på och som det känns bra att prata med. Välj en person som du tror kan möta dig med förståelse och empati, utan att säga till dig att du ska skärpa dig eller tänka annorlunda.
  • Om du tänker prata med någon om hur du känner försök att inleda med att säga något i stil med: ”Det är något jobbigt jag skulle vilja tala med dig om. Jag mår inte så bra”. Om du reagerar med att bli ledsen eller känslomässig så är det helt okej. Låt känslorna bara vara där, det är det som är meningen.
  • När du pratar om det du känner försök att använda specifika och inte generella ord på dina känslor. Och visa gärna vad du känner genom ansiktsuttryck och rösten. Det är också tillåtet att säga: ”Jag vet faktiskt inte vad jag känner och jag tror att jag skulle behöva lite hjälp av dig för att komma fram till det”.
  • Om du kämpar med att visa dina känslor för andra kan du börja med att öva på att visa dig själv medkänsla och förståelse för dina känslor. Det kan du göra genom att läsa om Självmedkänsla som du finner i avsnittet ”Lära sig om känslor”.
  • Om du vill öva dig på att uttrycka vad du känner kan du skriva ett brev till dig själv eller någon annan där du försöker beskriva hur du känner. Tanken är inte att du ska skicka brevet utan att du ska öva dig på att uttrycka dina känslor.
  • Om du vill ta upp något svårt med någon som du känner behandlat dig illa – exempelvis en förälder – så kan du ha nytta av övningen ”Svåra upplevelser med andra” som du finner i Övningsbiblioteket.

Utifrån dina svar tycks du vara riktigt bra på att visa och uttrycka dina känslor och att göra det verkar heller inte vara särskilt ångestfyllt för dig. Det är bra! Det viktiga för dig är att lägga på minnet att välja rätt person, situation och tidpunkt när du har behov av att prata.

Du verkar ha en tydlig tendens att gömma undan och dölja dina känslor när du känner dig sårad. Detta skulle kunna tyda på att du skäms över dina känslor. Och då kommer du ofta att uppleva den sekundära känslan skam istället för andra mer sårbara primära känslor. Detta är vanligt, särskilt om man har erfarenhet av att ha blivit ”straffad” när man visat sina känslor eller växt upp i en familj där man blivit kritiserad eller där det inte varit accepterat att känna sig ledsen/sårad. Om du vill jobba vidare med detta skulle du kunna läsa mer om primära och sekundära känslor och göra övningarna ”Utforska emotionella minnen” och/eller ”Svåra relationer med andra” som du hittar i Övningsbiblioteket.